"Du kan bara bli bra på att rida av att rida"

Julia Persson / 01 November, 2014 - 23:41 / Allmänt
0 kommentarer

 
 
Dag ut och dag in. Hoppar på den där cyklen i motvind varje dag efter skolan och ger dig iväg de 4 km till stallet oavsett väder. Mockar, gör mat och sopar, putsar, borstar och tränar. Tränar för tränare 2-3 gånger/vecka. Åker på tävling efter tävling, helg efter helg men resultaten existerar inte. Vad är det som i 99 % av fallen skiljer dig från segraren? Tvåan, trean och fyran med för den delen. För mig, har det alltid varit antalet ridtimmar. Jag får 1 h om dagen. De får tre. Jag gör övningen 1 gång. De får upprepa alla övningar 2-3-4 gånger om dagarna. Rida över samma bommar och repetera. Repetera, repetera, repetera. Repetition är nyckeln till succes eller hur? Det har vi väl alla märkt, som när du pluggar inför ett prov. Har du gått igenom alla frågorna fler gånger går det i 100 % av fallen rätt mycket bättre än om du bara kollade igenom dem 1 gång kvällen innan. (Ifall du inte är Einstein eller whatever.) 
 
I alla dessa år jag hållt på med denna sporten har jag alltid trott att mina föräldrar på något magiskt sätt skulle trolla fram fler ridtimmar åt mig (fler ponnyer) så att jag också skulle kunna tävla mot Sveriges ponnyelit och vinna fina rosetter på de allra flashigaste nationella meetingen. Få rida i täten på det där ärevarvet, på det där meetinget när de där ryttarna tittade på. Men jag har insett att så kommer det inte bli. Jag kommer aldrig kunna äga fyra ponnyer som jag kan repetera och öva på. Jag kommer inte kunna rida på de där nationella meetingen och starta 2 ponnyer i varje klass. Det är inte mitt liv och det har jag förstått. Men det gör de inte speciellt mycket lättare att acceptera det. Att bara säga "nej tyvärr" till mina drömmar och se sin framtid som alltid varit vädligt klar i mitt huvud bara på nåt sätt försvinna bakom en stängd dörr. Men vad ska jag göra? Denna sporten kommer aldrig bli rättvis. Den kommer aldrig att vara en sport för alla. Och just nu, är jag så ofantligt trött på det. Att inte ha samma förutsättningar att lyckas som andra bara för att mina föräldrar inte har ett tillräckligt fint efternamn eller är VD´s på varsitt flashigt företag. 
 
Jag vill det här så fruktasnvärt, äckligt mycket att jag bara dör lite innombords när jag tänker på hur svårt det kommer bli. För utan pengar, eller något vädligt speciellt, kommer du ingen fucking stans i denna sporten. 
 
Jag hoppas någon, någongång kommer se min vilja och kämparinsikt och väga den tyngre än några jäkla nollrundor under min ponnytid. Eller hur mycket pengar mina föräldrar har på något bankkonto.
 
 
Längst in hoppas jag ändå att det finns någon liten fé som hör min bön och gör så att något magiskt sker. För tro mig, älskade ridsport. Så lätt blir ni inte av med mig. 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ja, jag vet att folk svälter i Afrika och dör i Ebola, men detta känns som ett väldigt stort dilemma just nu. Och ja, jag är bitter. 
 
 
 

Snart

Julia Persson / 14 Augusti, 2013 - 01:52 / Ponnysar
0 kommentarer

Kommer börja uppdatera er igen när skolan börjar. Kan inte berätta varför sorry.

hola

Julia Persson / 28 Juni, 2013 - 20:43 / Allmänt
1 kommentarer

Tjena.
 
Har inte loggat in på datorn och verkligen KOLLAT igenom bloggen på jäkligt länge känns det som. Ninja har tagit upp galet mycket tid de senaste dagarna, då jag varit grymt nogrann med allt som har med henne att göra, krafft, vård, ridning och mys.
Vill göra allt så prefekt som möjligt. Men igår så struntade jag i ridstövlarna, slängde på mig västen och begav mig ut på en tur runt gården, bara jag och Ninja.
Galoppera och var allmänt lycklig. 
Riktigt skönt att vara själv med sina tankar.
Satte igång musik och bara njöt. Ninja var supersnäll och lugn. Roligt tyckte hon nog det vra. Sprudlande och glad. 
Har verkligen aldrig varit med om en så lugn och cool ungponny. Hon tittar inte på npgot, bryr sig inte ens om aatt det står flera rådjur bara en liten bit bort och glor.
Gå över broar - inga problem. Guldstjärna, verkligen. 
Så ett tips till er med snälla och pålitliga ponnysar, sätt igång ge er ut själv (med mobilen med och igång såklart), eller med en kompis, tänk eller snacka om livet. Det om något är svårslaget. 
Jag själv älskar att få vara sjläv, tänka, göra som jag själv vill, och bara njuta. Ta det lugn och verkligen ta sin tid. 
Inte helt dåligt, va? 
Idag tränade jag förresten lite program med Lotta Hamilton, bra gick det. Övade halter och att hon skulle spåra ordentligt. Baken åker gärna ut, och bakbenen är lite överallt. Men det gick bra i slutet iallafall. Programmet satte hon bra. 
Lite saker att slipa på tills Söndag. har fortfarande inte löst knoppproblemet. Är verkligen sjukt världelös på att knoppa. Skojar inte. Får ta tag i det hela, och antingen hitta hjälp eller helt enkelt försöka själv. Känns lite hopplöst nu bara. Men imon blir det stalldag! Ska göra iordning allt i stallet, linda o allt till natten, fixa frisyren dårå, smörja alltihopa och mysa och rida Ninja. Älskar verkligen såna dagar. Sjukt mys. Har jag tur så kan jag flörta med mamma och fråga om hon kan fixa mitt hår. Fylla i med bekning i utväxten och lite sånt. Snällaaa<e
Vi måste förresten testa att göra en sån donut med min nya hjälm. Den är mycket längre på sidorna än JW`n så vi får se hur det blir. Hoppas på det bästa såklart! Sen är vi redo att rocka både dressyr och hoppbanan! Håll era tummar för mig!
 
Gud vilket långt inlägg detta blev. Men vi hade lite att ta igen eller vad säger ni? 
 
 
 
 

Julia + Jullov = sant

Julia Persson / 18 December, 2012 - 14:14 / Ponnysar
2 kommentarer

Nu är äntligen den sista "riktiga" skoldagen över, fast vi bara har haft en mattelektion sen har vi kollat film på alla andra hehe..Men imorgon ska vi bara göra massa skoj saker, och sen torsdag så är det ju avslutning och vi slutar 12. 
 
Helt sinnes att det snart är Julafton. Min bästis Calle åker till Miami imorgon så jullovet kommer bli fett tråkigt :( Men jaja, jag har ju fler vänner hahha.
Detta lovet ska jag iallafall spendera mycket i stallet och ta hand om min pärla på bästa sätt. Hon ska ridas, bra, genomtänkta ridpass, med MÅL varje dag. Så efter jullovet kommer ni se resultat. Jag och pappa ska ut och fota Nässlan, någon fin dag med hans systemkamera så att jag har något fint att visa er här. Jag lovar att jag ska bli mer aktiv här och skriva längre och bättre inlägg med annat än mobilbilder. 
 
Photo by Olivia Dobos

Drömponny- ENTOURAGE

Julia Persson / 03 December, 2012 - 22:36 / Allmänt
2 kommentarer

Här har ni den finatse ponnyn jag sett på länge.
Den är fräck, lite kaxig och hoppar fantastiskt fint, med sånt fint tryck. Jag kan sitta och kolla på denna videon 100 gånger och bara NJUTA. Den är verkligen värd att kolla lite extra på.
För det är grymt fin. precis, precis min typ av ponny! Viktora är dessutom grymt duktig och rider honom sjukt bra!
 
Så tomten om du ser detta. Puss på daj <3
 
 
Åhh, drömponnyn!